Aspergers syndrom
På ont och gott
Ett osynligt handikapp Orsaker Begåvning Diagnos - könsskillnad Svårigheter i det sociala samspelet Låg stresströskel Detaljsinne Konflikter & missförstånd Annorlunda fungerande sinnen Specialintressen Planering Övriga känntecken
Ett osynligt handikapp Orsaker Begåvning Diagnos - könsskillnad Svårigheter i det sociala samspelet Låg stresströskel Detaljsinne Konflikter & missförstånd Annorlunda fungerande sinnen Specialintressen Planering Övriga känntecken

Svårigheter i det sociala samspelet

Det sociala sidan av arbetslivet

”Varför vill du inte vara med på personalfesten och på fikarasterna? Är du för fin för oss kanske? Du tycker förstås att du är bättre än vi, men akta dig du för att sätta dig på dina höga hästar. Förr eller senare kommer du att upptäcka att du är precis som vi andra.” Och aspergaren suckar kanske: ”Ack ja, om det bara vore så väl.”  

Det är främst i de sociala situationerna som problemen mellan aspergare och icke-aspergare uppstår. De flesta lär sig genom observation de sociala regler och beteenden som gäller för umgänge med andra. Man bara ”vet” vad som är lämpligt resp olämpligt att säga och göra i en viss situation. Men för att aspergaren ska passera som ”normal” måste han plugga in dessa saker. Vägen kan bli lång och kantad av en mängd sociala fadäser, ytterst pinsamma när man ser sig tillbaka i backspegeln sedan man inhämtat korrekt kunskap och förstått vad man gjort för fel.

Den ojämna begåvningskurvan gör att omgivningen har svårt att greppa hur en person som verkar så intelligent inte klarar av de enkla sakerna i livet.

Forskning har visat att aspbergaren för umgänge med andra använder samma område i hjärnan som när han arbetar med logiska problem och inlärning. Detta medför att socialt umgänge, som för andra innebär påfyllning av energi, istället innebär en betydande ansträngning för aspergaren. Gemenskapen som för flertalet är en viktig bit i livet dränerar aspergaren. Han föredrar ensamheten.

Just denna bit förefaller vara mycket svår att förstå för de som inte har detta funktionshinder.

Tröttande är också alla sinnesintryck: ljud, ljus och lukter kan trötta enormt. De som drabbats av utmattningssyndrom kan ha liknande symptom. Personen med AS löper dessutom större risk att drabbas av utmattning pga en lägre stresströskel, men också på grund av bombardemanget av sinnesintryck som han inte kan filtrera.  

För att återhämta sig behöver aspergaren vara ensam, vilket lätt missförstås av omgivningen. ”Passar inte vårt sällskap? Varför vill du inte hänga med på det och det? Är du sur? Eller tycker du att du är förmer än vi?”

En neurotypisk person sållar automatiskt bort bakgrundsljud. De flesta kan utan problem tala i telefon fastän andra pratar i samma rum eller TV:n står på. Detta kan vara omöjligt för aspergaren.

Att äta tillsammans vid ett långbord där alla pratar är mycket krävande. Att försöka urskilja vad bordsgrannen säger och föra ett vettigt samtal kräver stor ansträngning. Efter en stund är aspergaren helt slut. Har han dessutom drabbats av utbrändhet är sociala situationer inte att tänka på.

Det går dock bra att samtala med en i taget i ett tyst rum. Det går också bra att hålla föredrag (om det inte är för mycket intryck och ljud i bakgrunden förstås, för då tappar man tankarna).

Saknar ofta mimik har svårt att tolka andras mimik och kroppsspråk

Många med AS-drag fungerar ungefär som en dator. De iakttar inte omgivningens dolda signaler i form av mimik och kroppsspråk. De kan till exempel fråga: ”Var finns tallrikarna?” och den tillfrågade pekar och säger: ”Där”. Men liksom det inte är begripligt för en dator, så är det obegripligt för AS. Han vill ha en verbal beskrivning i stil med: ”I skåpet på tredje hyllan ovanför diskbänken.”

För den som inte tränat sig i att förstå symboler och gester och underförstådda meningar kan det bli så här:

”Det är väldigt varmt här. Kan du öppna fönstret?”

AS svarar: ”Ja”, men gör ingen min av att öppna fönstret eftersom det inte var en order om att handla. Frågan gällde ju bara om hon kunde. Resten var underförstått. Men förmågan att förstå kan tränas upp.  

Barn med syndromet kan vara helt opåverkade av grupptryck. De senaste modeleksakerna och kläderna är helt ointressanta. De är omedvetna om de oskrivna lagar som gäller för umgänge och kan i sin uppriktighet säga sårande saker bara för att de är sanna.

Pratar för mycket – eller inte alls

AS kan hålla långa monologer om han får chansen att tala om sitt specialämne. Om ingen talar om för honom att han tröttar ut sina vänner, kommer han snart att ha förlorat de få vänner han kanske hade.

Den andra sidan av saken är något som kan göra familjemedlemmarna rejält frustrerade och det är att AS inte gensvarar på vardagligt samtal. Man får ingen signal om huruvida han hört vad man sagt. I en samtalsrelation brukar den lyssnande visa att han är uppmärksam och fattat vad som sägs genom att nicka, humma, hålla ögonkontakt, flika in en kort fråga etc. Men en person med aspergerdrag kan förefalla helt borta i sin egen värld trots att han lyssnar aktivt. Hur kommer det sig? Jo, han klarar inte av att göra två saker samtidigt – både lyssna aktivt och dessutom tänka på hur man ska se ut när man ser intresserad ut! Detta sker ju automatiskt hos NT, men inte hos AS. För att klara av att ta in informationen måste han anstränga sig, och då vill han inte bli distraherad av att se på den som pratar.

Då varje form av lyssnade kräver energi och kraft är det förståeligt att AS är mycket sparsam med sociala kontakter. Han måste hushålla med krafterna för att orka med sitt arbete.

Kallprat om väder och vind skyr de flesta med aspergerdrag som pesten.