Aspergers syndrom
På ont och gott
Ett osynligt handikapp Orsaker Begåvning Diagnos - könsskillnad Svårigheter i det sociala samspelet Låg stresströskel Detaljsinne Konflikter & missförstånd Annorlunda fungerande sinnen Specialintressen Planering Övriga känntecken

Konflikter och ständiga missförstånd

Aspergaren har ofta ett mycket bra minne och kan i efterhand redogöra i detalj för vad som sagts och gjorts i en viss situation. Undersökningar av hjärnan har visat att personer med AS använder en annan del av hjärnan i det sociala samspelet än andra människor. Han använder det centrum som bearbetar teoretisk information, vilket förklarar varför aspergaren blir så trött av sociala situationer. Andra bearbetar automatiskt informationen och smälter samman upplevelserna till en enhet som blir till ett minne. Men den bearbetningen inträffar långt senare hos aspergaren. Hans hjärna fungerar mer likt en dator som registrerat vad som hänt utan att bearbeta det hela. När aspergaren i efterhand vill reda ut ett missförstånd minns han ofta varje ord, medan den han kommit på kant med protesterar och menar att han förmedlat ett helt annat budskap. Aspergaren, som inte har en dold agenda, utan bara vill att sanningen ska komma i dagen uppfattar den andre som mindre sanningsenlig eller menar att han rentav ljuger. Men ofta beror det alltså på att personernas hjärnor bearbetat situationen på helt olika sätt.

Så konflikterna som aspergaren ofta hamnar i kan alltså bero på dessa saker:

● Att han inte ser de ordlösa signalerna, det underförstådda budskapet, och inte kan läsa av kroppsspråket eller ansiktsuttryck

● Att han själv blir tolkad som arrogant eller högfärdig eftersom han inte gensvarar på det ordlösa ”samtalet”, inte lägger märke till känslor som avspeglas i den andres ansikte och inte heller märker kroppsspråket.

● Att han enbart uppfattar och handlar utifrån den verbala information han får.  

Överkänslig

”Var inte så besvärlig! Kan du inte vara lite mer normal?” Sådana kommentarer får aspergare ofta höra. Kläder kliar och skaver och är ett stort problem för många – åtminstone om de försöker vara någorlunda välanpassade i klädval. Andra bryr sig inte, utan går i mjukiskläder både hemma och borta. En del är tankspridda som professorer och har tröjan ut och in och olika färg på sockorna.

Kläder är i allmänhet av underordnat intresse för aspergaren. Huvudsaken är att de inte sitter åt eller är obekväma. Jalakas säger träffande: ”En aspergare känns igen på den obekväma gången och de bekväma kläderna.”  (Inger Jalakas, mor till en son med högfungerande autism.)

Undantaget gäller förstås om specialintresset är kläder. Men inte ens ett sådant specialintresse medför automatiskt att aspergaren klär sig i moderiktiga kläder. Hon samlar istället kläderna på hög. ”Men varför använder du inte den här klänningen och den där dräkten? De är ju jättesnygga!” frågar väninnan. ”Nja, de är inte sköna att ha på sig. Dräkten sticks och klänningen sitter åt i midjan. Men någon gång om jag ska på fest kan jag kanske ha dem.”