Aspergers syndrom
På ont och gott
Ett osynligt handikapp Orsaker Begåvning Diagnos - könsskillnad Svårigheter i det sociala samspelet Låg stresströskel Detaljsinne Konflikter & missförstånd Annorlunda fungerande sinnen Specialintressen Planering Övriga känntecken

Diagnos - skillnaden mellan könen

Få har diagnosen, men det finns många som har drag av Aspergers Syndrom. Enligt en uppgift handlar det om 10% av befolkningen.

Diagnosen AS har inte börjat ställas förrän de allra senaste decennierna. Många som sökt hjälp hos psykologer och terapeuter har fått andra, felaktiga diagnoser, till exempel narcissism, och känt sig kränkta istället för hjälpta. Att tala med en person som inte förstår aspergerproblematiken kan kännas som att köra huvudet i väggen. Någon upplevde det så här:

”Psykologen hade sitt svar på problemet jag presenterade klart redan efter första samtalet (vilket framgick av journalen jag senare fick ta del av) och arbetade metodiskt utifrån sin felaktiga diagnos vid varje träff. Det jag sa verkade inte gå in, det fanns liksom inget fack hos psykologen som kunde ta emot min information och hon fokuserade hela tiden på andra saker.”

Idag är tre av fyra som fått diagnosen AS pojkar och bara en av fyra är flickor. Detta beror förmodligen på att kvinnor har större förmåga att kompensera. AS-dragen är inte lika uppenbara hos flickorna, vilket kanske beror på att de anstränger sig mera för att passa in och vara som ”alla andra”. En skillnad mellan könen består också av att kvinnan har fler kopplingar mellan hjärnhalvorna, vilket medför att hon naturligt har lättare för ”multitasking” än män. Män har lättare att fokusera på en uppgift i taget. En man med AS får därmed en stark slagsida och har svårare än en dito kvinna för att ha många järn i elden.

Att det är så få som fått diagnosen kan bero på att om de söker psykiatrisk hjälp är det ofta för depression eller något annat symptom som inte självklart leder läkaren till tankar på AS. De som ändå misstänks ha syndromet får ofta stå i kö i flera år för att komma till en neuropsykiatrisk undersökning som kan bekräfta misstanken.

Autistiska drag hos små barn upptäcks dock av naturliga skäl tidigt i livet. Ett autistiskt barn verkar leva i sin egen värld, omgiven av en osynlig glaskula. Det söker inte självmant kontakt med föräldrar, syskon och kompisar, utan leker för sig själv. Det undviker ofta ögonkontakt, och när andra barn sträcker upp armarna för att bli upplyfta när mamma eller pappa kommer, så förefaller det autistiska barnet inte intresserat av sådan gemenskap.

Även i vuxen ålder kan dessa personer ha påtagliga svårigheter med kroppskontakt eller att ha folk alltför nära inpå.

Gunilla Brattberg, leg.läk., professor em. i rehabiliteringspedagogik som har författat 27 böcker säger i en intervju: ”Utan min funktionsnedsättning - Aspergers syndrom - hade jag inte varit lika framgångsrik”. I sin självbiografiska bok ”Enastående”skriver hon: ”Koncentrationssvårigheterna har följt mig så länge jag kan minnas. Jag kan inte koncentrera mig om det finns någon i rummet, lägenheten eller fritidsstugan. Det innebär att jag aldrig kan läsa ett papper i närvaro av någon annan..”

På Wikipedia ges följande information:

”Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk diagnos inom autismspektrum. Inom diagnossystemet DSM IV krävs i sammanfattning att personen har normal eller hög intelligens och normal språklig förmåga, men signifikant nedsatt social interaktionsförmåga och specifika intressen. För att ställa diagnosen är det även nödvändigt att symtomen framträder under tidig barndom och att det leder till en signifikant funktionsnedsättning i det dagliga livet.

Inom diagnossystemet DSM klassificeras Aspergers syndrom som en genomgripande störning i utvecklingen. I Sverige har Christopher Gillberg lanserat begreppet neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, där Aspergers syndrom ingår tillsammans med bl.a ADHD.

Aspergers syndrom kan vara svårt att avgränsa från snarlika begrepp som högfungerande autism och autistiskt syndrom. I de föreslagna kriterierna för DSM V, kommer Aspergers syndrom helt att försvinna som diagnos. Istället blir diagnosen autism mer tydligt specificerad i olika underkategorier.

Aspergers syndrom medför nedsättningar i förmågan till socialt samspel/social kommunikation, ibland också vad gäller planering/organisationsförmåga, fantasi/föreställningsförmåga och kroppshållning/kroppsrörelser. Personer med Aspergers syndrom kan uppvisa ett annorlunda beteende. De blir därför ofta missförstådda och kan uppfattas som ohyfsade, ouppfostrade eller blyga.”